Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6–31.8 varje dag kl. 10–18, vintertid 1.9.–31.5 ti-sö kl. 11–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
vintertid 1.9.–31.5 ti–sö kl. 11–18
sommartid 1.6–31.8 varje dag kl. 10–18

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Gösta Serlachius, Odessakonsulns diplomatpass från år 1918.

Konstverket i större format

  • diplomaattipassi-pieni.jpg

augusti 2018

Gösta Serlachius, Odessakonsulns diplomatpass

Gösta Serlachius var ute på äventyr i Ukraina i augusti–september 1918 då första världskriget ännu höll på, med diplomatiska och kommersiella uppgifter. Finlands senat hade beviljat Serlachius ett diplomatpass. Med hjälp av det kunde han knyta affärsförbindelser och söka nya marknader för det finländska pappret, efter att kommersen med det i stor utsträckning hade lidit när den ryska marknaden stängdes under revolutionen.

Ukraina hade efter ryska revolutionen och en händelsekedja med många skeden utropat sig som självständigt 22.1.1918. Som Finlands representant på beskickningen som skulle grundas i Kiev valdes Herman Gummerus, som hade deltagit i verksamheten inom ”De av Ryssland undertryckta folkens förbund” grundat år 1916, och som personligen kände ukrainska ledare som var verksamma utomlands. Gummerus utarbetade också en skrivelse om Finland och dess frihetsrörelse, i vilken man såg likheter med situationen i Ukraina. Den översattes till ukrainska och publicerades i en lokal tidskrift.

Den nyss grundade Finska pappersbruksföreningen ansåg att det var viktigt att organisera pappersaffärer med Ukraina. ”Två av föreningens mest representativa män”, överste Gösta Serlachius och generalmajor Rudolf Walden som utmärkt sig i frihetskriget, erbjöd sig att själva åka till Ukraina. De bedömde att uppgiften skulle bli betydligt lättare om de skulle kunna presentera sig som ditsända konsuler. Serlachius reste i augusti som konsul ”ad interim”, utsänd av Finlands regering, till Odessa där han grundade ett konsulat. Den praktiska skötseln av det anförtroddes åt konsulatets sekreterare. Walden utnämndes till konsul i Kiev. Finska pappersbruksföreningen grundade egna kontor i Kiev, Odessa, Kharkov och Rostov och fick med senatens stöd sköta om handeln med papper och den med den sammanhängande kompensationshandeln med Ukraina.

Resan till Kiev gick via Berlin, där herrarna Serlachius och Walden förhandlade om papprets rätt att passera genom de områden som under första världskriget var ockuperade av centralmakterna.  Den 20:e augusti hade de fått sitt ärende ordnat, steg på snabbtåget till Warszawa och ” vid middagstid den 22:a anlände vi till Kiev, där vi möttes av ett festligt mottagande på stationen”, mindes Herman Gummerus.

När man anlänt började besvärliga förhandlingar, vars resultat blev att man fick till stånd ett affärskontrakt. Enligt det skulle Finska pappersbruksföreningen under år 1918 till Ukraina sälja 10–16 miljoner kilo papper och som kompensationsköp skulle man till Finland få socker.  Ukraina hade en betydande pappersbrist och därför var köpeviljan exceptionell.

”De följande kvällarna såg jag herrarna Walden och Serlachius komma till vårt hotell med lysande ögon, den ena gladare än den andra. De hade igen sålt för så och så många miljoners värde”, mindes Gummerus. Den 20:e september, då papper-socker-kontraktet föddes, reste Walden och Serlachius till Berlin för att även få sitt ärende med tyskarna uppklarat. Fullmakten för kontraktet skrevs under, och det såg ut som att man hade fått igång ett produktivt varuutbyte mellan Finland och Ukraina.

Gummerus skrev flitigt rapporter, men betvivlade att det på expeditionen för utrikesärenden fanns särskilt många tjänstemän som var intresserade av Ukrainas situation. ”Jag och två av de mest framstående av våra industrimän hade inte sänts till Kiev för att skriva dessa politiska rapporter, utan enbart för att Finska pappersbruksföreningen och genom den hela landet skulle få en möjlighet att förtjäna pengar, och Finland å sin sida skulle få lindring i sin livsmedelsbrist”, konstaterade han.

Gummerus hade också utrett möjligheten av att få till stånd ett allmänt handelsavtal, och situationen var lovande. ”Men det var ödets vilja” att handelsavtalet skulle bli begravet, detsamma gällde socker-papper-kontraktet som fåtts till stånd med stort besvär. Den första pappersleveransen åkte iväg från Finland i november 1918, men frakten blev omöjlig på grund av det tyska vapenstilleståndet. Pappret blev kvar väntande i Riga, där bolsjevikerna rövade det i januari 1919. I Ukraina övergick makten till folkrepubliken som ryssarna stödde.


Helena Hänninen
Forskare