Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet vintertid 1.9.–31.5. ti-sö kl. 11–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens Pärla

Isoniemi gårds huvudbyggnad, Thomés ofullbordat helhetskonstverk

Konstverket i större format

  • Isoniemi_1.jpg

februari 2018

Isoniemi gårds huvudbyggnad, ett ofullbordat helhetskonstverk

Till offren under de första dagarna av Finlands inbördeskrig hör en viss brödratrio med namnet Thomé: arkitekterna Valter och Ivar samt skogsskötaren William. Valter Thomé var ur Mänttä industrisamhälles synvinkel i början av 1900 -talet en central arkitekt. Ett av hans långvariga (1902–1916), men aldrig fullbordade projekt var planeringen av Isoniemi gårds huvudbyggnad för Gösta Serlachius. Planerna från begynnelsefasen som är gjorda helt i nationalromantisk stil hör till Serlachiusmuseernas ritningssamling.

Ritningarna till Isoniemis huvudbyggnad har signerats av Valter Thomé och Karl Lindahl, Thomés svenskfödde kompanjon. Samma duo planerade också Mänttä apotek som blev färdigt 1907 och nu är i Serlachius-residensets bruk. I ritningarna för Isoniemis huvudbyggnad som är odaterade men troligen är från år 1903, finns mycket som är likadant som i apoteksbyggnaden. Byggnadens planritning och därmed dess yttre form är på nationalromantikens typiska sätt asymmetriska, och alla fasader är olika. Exteriören domineras av timmerväggar, men på varje sida har man också använt sig av spåndrapering. Uppmärksamheten dras också till stenfoten som är gjord av naturstenar. Takmaterialet framgår inte av ritningarna eller illustrationerna. Fönsterrutorna är i samma storlek bortsett från fönstren i matsalen och kabinettet – det vill säga vad som i viss mening kan kallas representationsutrymmen. Det fönster som är vanligt i den nationalromantiska stilen vars övre del smalnar av och kröker sig har endast ritats på huvuddörren och kapprummet som finns bredvid den. Om man räknar bort uteterrassen och en yttertrappa skulle husets planritning rymmas på en 19,15 m x 29,2 m stor rektangulär yta, vilket ligger ganska nära till exempel Joenniemi gårds huvudbyggnads motsvarande mått.

Byggnaden i två våningar innehåller alla utrymmen som behövs i en borgerlig livskrets. Mitt i huset finns tamburen och huvudkapprummet, verandan, matsalen och kabinettet, det vill säga de gemensamma och för gäster öppna utrymmena. I husets andra ända har placerats herrummet och läsalkoven samt kontoret. På motsatta sidan av huset finns de privata utrymmena och hushållsutrymmena: barnkamrarna och sovrummet, samt köket med sina behövliga hjälputrymmen och den så kallade tjänartrappan. Av övre våningens rum har man på ritningen nämnt två gästrum och ett rum för tjänstefolk. Det ena gästrummet har en balkong. På basen av två akvareller som beskriver inre utrymmen har även inredningen planerats i detalj och så att den passar in i arkitekturen, något som var typiskt för nationalromantiken.

Planeringen av Isoniemis huvudbyggnad drog ut på tiden. Arbetsuppgifterna förde Gösta Serlachius från Mänttä till Jyväskylä år 1904, varefter han bodde i Isoniemi endast en kort tid innan han gick över till att tjänstgöra på Kymmene bruk. Till Mänttä och Isoniemi återvände familjen år 1913, då det hade gått tio år sedan man gjorde de första planerna för huvudbyggnaden. Ännu år 1916 gjorde Thomés för byggnaden nya skisser och följande år presenterade Armas Lindgren och W. G. Palmqvist sina egna ritningar på beställning av Gösta Serlachius. I ingen av dem fanns längre någonting kvar av nationalromantik. Inte ens Palmqvists förslag, som hade valts, förverkligades. År 1924 sålde Serlachius Isoniemi, vars ägor var belägna i omedelbar närhet till den nuvarande Joenniemi gård.

Valter Thomé och Gösta Serlachius hade ursprungligen blivit vänner när de studerade i Uleåborgs svenskspråkiga lyceum. Bekantskapen ledde sedermera till ett affärsförhållande, genom vilket Thomé utarbetade ett fyrtiotal planer för Mänttä. Till en början verkade Valter Thomé tillsammans med arkitekt Karl Lindahl. Den yngre brodern Ivar Thomé blev färdig som arkitekt år 1907, och bröderna hade från och med 1911 en gemensam arkitektbyrå. G. A. Serlachius Ab beställde av Thomé bland annat byggnader och bostäder för sulfitcellulosafabriken och pappersfabriken. Förutom Serlachius fanns det i Mänttä också andra byggherrar: enligt bröderna Thomés ritningar restes bland annat ungdomsföreningens hus, arbetarhuset och Mänttä apotek. Den sista planen som gjordes för Mänttä var Mänttä Klubb som blev färdig 1920.

Förutom arkitektbröderna Thomé var också skogsskötare William Thomé en nära bekant till Gösta Serlachius; G. A. Serlachius Ab var kund till hans företag W. G. Thomés Skogsbyrå som han grundat 1911, och William Thomé var senare själv medlem i Serlachius-bolagets ledning. Inbördeskrigets händelser blev brödratrions öde: Valter (f. 1874), William (f. 1880) och Ivar (f. 1882) Thomé höll tillsammans med fyra andra män som hörde till sällskapet på att försöka ta sig från Helsingfors som var ockuperat av de röda till den vita arméns led i Österbotten. På vägen togs de till fånga av de röda och arkebuserades i Vihtis 1.2.1918. Av brödraskaran överlevde bara Verner Thomé som är känd som bildkonstnär, och som vid tiden för händelserna var på arbetsuppdrag i Urajärvi gård.

Milla Sinivouri-Hakanen
Forskare

Källor:
Serlachiusmuseerna, ritningssamlingen.
Gösta Serlachius brevarkiv, Serlachiusmuseerna, arkivsamlingen.
Hovi-Wasastjerna Päivi, Arkkitehti Valter Thomé – Harmoniaa etsimässä (2009).
Paavilainen Marko, Murhatut veljet. Valter, William ja Ivar Thomén elämä ja kuolema (2016).