Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

I Mänttä började man med bildkonsthobbyn efter krigen.

Konstverket i större format

  • Ma-nta-n-taidekerho_1.jpg

augusti 2017

I Mänttä började man med bildkonsthobbyn efter krigen

Mänttä Konstsällskap som grundades år 1952 firar i år sina 65 år. De gångna åren rymmer lärandet av nytt, tusentals tecknings- och målningskvällar, veckosluts- och sommarläger, utställningar tillsammans och enskilt, resor i hemlandet och utomlands samt organiserandet av ambulerande konstutställningar på orten.

Bildkonsthobbyn på orten kom igång efter kriget. De första som ägnade sig åt konst samlades i Kolho, som låg vid den nuvarande gränsen mellan Mänttä-Vilppula och Keuru, och som var känd för sin snickeriindustri. Där grundades år 1948 Kolho Konstklubb. Föreningen torde aldrig ha registrerats. Klubbens syfte var att göra konsten känd i hemmen i fabrikssamhället. Som ordförande för föreningen verkade den lokala sågteknikern V. Lybeck och som viceordförande inredningsarkitekt T. Stenlund.

Ungefär tre år senare berättas det i G.A. Serlachius Ab:s personaltidning Tehdas ja Me (Fabriken och Vi) om hur intresset för att göra konst hade börjat flöda i Mänttä. I ett fotografi som hänför sig till artikeln, och som senare har vandrat från G.A. Serlachius Ab till museets bildsamlingar, håller sex män och två kvinnor på med att teckna efter levande modell i det fönsterlösa källarutrymmet på G.A. Serlachius Ab:s huvudkontor, numera bottenvåningen i Gustaf-museet. I bilden finns också en gästande lärare, konstmålaren Unto Liettyä från Ruovesi och bredvid honom till höger i bakgrunden står fadern till tecknings- och målningshobbyn i Mänttä, Viljo Pyykkö, avdelningschef på den sociala sidan i fabriken.  

Viljo Pyykkö (1910-1997) hade anlänt till Mänttä från G.A. Serlachius Ab:s pappersfabrik i Kangas i Jyväskylä på hösten 1948. Vid sidan av Jyväskylä Konstnärssällskap hade man i slutet av 1940-talet grundat Jyväskylä Bildkonstnärliga Klubb, som på sin tid organiserade Putkilahtis och Korpilahtis målningsläger som hade en riksomfattande betydelse, under åren 1948–1957. Den som var värd för och organisatör av dem var konstnären Helmer Selin, som Pyykkö hade blivit bekant med när han själv studerade vid Putkilahti.

Efter kriget hölls Mänttäs första lokala konstutställning på Mänttä Klubb 1949, där man visade en utställning över fabriksarbetarnas fritidshobby samt teckningar och målningar som hänförde sig till den. Den här utställningen och Helmer Selins inspirerande exempel sporrade Pyykkö på ett sådant sätt att det på hans initiativ den 14.12.1950 grundades en konstklubb i källaren till G.A. Serlachius huvudkontor. Verksamheten inleddes genast i början av följande år. Mänttä Konstklubbs regler och dess namn styrktes i februari år 1952 och klubben registrerades i september samma år.

Klubbens målsättning var att upprätthålla och utveckla sina medlemmars bildkonsthobby, göra upplysningsarbete inom bildkonsten och att främja den.  Under de första åren stödde G.A. Serlachius Ab klubben genom att gratis bidra med samlingsutrymmena, värmen och elen, och genom att betala de gästande lärarnas såsom Unto Liettyäs, Helmer Selins samt Nandor Mikolas löner. Fabriken donerade också ritpapper till klubben.

Senare på 1950-talet undervisade Jorma-Tapio Valkama från Jämsä klubbmedlemmarna och vid mitten av 1960-talet undervisade den i Mänttä bosatta skulptören Raimo Heino dem. Klubben flyttade på 1960-talet från fabrikens huvudkontors bottenvåning till att verka i brottningssalen i fabrikens yrkesskola, och senare till handelsinstitutets dekorationsklass.

Mänttä Konstklubb ordnade årsutställningar, och förutom detta höll klubbmedlemmarna egna utställningar. Som utställningslokaler fungerade bland annat Mänttä Klubb, Yrkesskolans festsal och Sparbankens nedre aula. Under somrar och veckoslut ordnades läger, ett av dem på sommaren 1976 i Joenniemi. Klubbmedlemmarna studerade också bildkonst genom att utforska verk i Joenniemi och hålla föredrag om dem. Man gjorde konstutställningsresor i Finland och utomlands.

Föreningen verkade under namnet Mänttä Konstklubb ända till år 1977. Numera är den känd under namnet Mänttä Konstsällskap. Viljo Pyykkö fick 1961 i uppgift att designa Mänttä Konstklubbs logo, som har en hjärtformad palett. Dess idé grundar sig på treenigheten ”hjärta – 3 toner – palett”.

Många lokala och regionala bildkonstföreningar som ännu är verksamma i Finland har grundats strax efter kriget, då man längtade efter gemensam samvaro och efter att lära sig något nytt efter de tunga krigsåren. I Finland kom den kommunala kulturverksamheten igång i slutet av 1960-talet. Till exempel fick Mänttä köping en egen kulturnämnd 1967 och en konstombudsman två år senare.

Innan den kommunala kulturverksamheten började skötte många frivilligorganisationer om organiserandet av det lokala kulturutbudet. Mänttä Konstklubb tog emot, hängde upp och övervakade bland annat ambulerande utställningar med Finlands Konstakademis upplysningsavdelnings, nuvarande Nationalgalleriets (Ateneums) verk, varav den första Från Edelfelt till Sallinen öppnades på Klubben 1952. År 1963 visades utställningen Parismästare, där man bland annat såg verk av Matisse, Picasso och Miró. Man samarbetade i slutet av 1960-talet också med Gösta Serlachius konststiftelse, i programmet för år 1968 ingick Finlands Konstakademis upplysningsavdelnings ambulerande utställning Mästerverk från gångna tider.

Marjo-Riitta Simpanen
Forskare, konsthistoriker