Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Diplom från den allryska
industri- och kulturutställningen 1896

Konstverket i större format

  • kunniakirja-72dpi-2_3.jpg

juli 2013

Diplom från den allryska industri- och kulturutställningen 1896

Efter att patron hade Gustaf Adolf Serlachius grundat sitt träsliperi i Mäntänkoski 1868 kämpade han ständigt med sin skuldbörda för att utveckla sitt träsliperi och förbättra transportförhållandena. Marknaderna drog och fabriken producerade duglig slipmassa, vilket den medalj som beviljades Serlachius slipmassa vid världsutställningen i Wien 1873 var ett bevis på. I praktiken förstördes dock en del av produkten på grund av den besvärliga transportsträckan när balarna med slipmassa först skulle transporteras med båt och hästkärror och därefter vidare med båt och tåg innan de nådde sitt huvudmarknadsområde S:t Petersburg.

När man började bygga cellulosa- och pappersfabriker i anslutning till sliperierna i Finland började även Serlachius drömma om att grunda en pappersfabrik. Efter att hans ekonomiska situation så småningom förbättrats byggde han en pappersfabrik väster om träsliperiet. Efter den förödande branden 1890 sattes pappersfabriken i utomordentligt skick med nya maskiner, och G. A. Serlachius blev den största leverantören av brunt papper till den ryska marknaden. Till produktsortimentet hörde olika omslagspapper av cellulosa och trämassa och även silkespapper. Pappret höll hög kvalitet, vilket detta diplom som finns i konststiftelsens samlingar är ett bevis på: Serlachius papper erhöll andra pris i den allryska industri- och kulturutställningen, som ordnades i Nizhny Novgorod 1896.

 

Tarja Haikara

Planerare