Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Eric O. W. Ehrström och kännemärken av riket som nyligen blivit självständigt.

Konstverket i större format

  • Suomen-vaakunat_2.jpg

januari 2017

Konstnären Eric O. W. Ehrström och rikets kännemärken

När Finlands lantdag deklarerade landet självständigt 6.12.1917, förde man inga diskussioner om statsformen. Grundlagsutskottet som hade utsetts på våren 1917, och där alla partier var representerade, hade varit enhälligt för republiken. Men efter inbördeskriget började man tvivla på om folket var moget för demokrati och för en republikansk styrelseform. Den konstitutionella monarkin fick ett kraftigt stöd.

Den livliga diskussionen och dispyten om statsformen som man förde i Finland ledde till rojalisternas seger. I oktober 1918 valdes prins Friedrich Karl av Hessen till Finlands kung. Huvudstaden förberedde sig för kungens ankomst; festkommittén planerade dekorationen av staden, man lät göra fotografier av kungaparet för affärernas fönster.

Konstnären Eric O.W. Ehström deltog i det här liksom i många andra projekt som var i behov av vårt lands konstliv. Han planerade för den kommande kungen en krona, och dräkterna för regentens hovfolk. Kronan var stiligt enkel; materialen var guld, platina, emalj och karelska pärlor. Finlands tysksinnade och monarkistiska regering steg åt sidan i december, Mannerheim valdes till riksföreståndare och Ehrström övergick smidigt till att planera republikens kännemärken.

Riksdagen hade stiftat en lag om Finlands flagga 29.5.1918. Enligt den är Finlands statsflagga ett rektangulärt tyg, med ett havsblått (ultramarint) kors på en vit botten. Korset delar flaggan i fyra lika höga rektangulära fält. I mitten av korset finns Finlands vapen.

Den här fasen hade föregåtts av flaggkommitténs förslag till en helröd flagga, där det fanns ett vapenlejon i guldgula och vita nyanser. Efter inbördeskriget kom den röda flaggan inte ens på fråga.

Eric O.W. Ehrström hade i juni 1918 valts som konstnärsmedlem till Statens Sigillkommitté, som uppdaterade det nu självständiga Finlands myndigheters och institutioners sigill. Ehrström fick förnya också Finska senatens sigill och han ritade den så kallade normalformen för Finlands vapenlejon. Förebilden utgjorde det äldsta kända finska lejonet från Gustav Vasas gravmonument från slutet av 1500-talet, som finns i Uppsala domkyrka. Ehrströms normalform blev nästan identisk med sin förebild.

Det finns många variationer av motivet i Gösta Serlachius konststiftelses samlingar. Ett mer kreativt grepp representerar lejonet som har en flaska under armen och en bägare i handen. Under bilden finns en text av Ehrström: ”Till diskussionen om Finlands vapen. Tag steget fullt ut och gör det med detsamma tidsenligt!”

Ehrström satt som konstnärsmedlem också i den flaggkommitté som hade grundats år 1919. Dess uppgift var att bestämma Finlands flaggas färgnyanser och modellen för vapnet i Finlands statsflagga. I Ehrströms skisser och också i den första godkända modellen fanns i vapnet en krona ovanpå skölden. Det kändes naturligt år 1918 då frågan om monarki var på tapeten. Statsrådet bestämde emellertid i början av år 1920 att kronan inte passar i Republiken Finlands vapen. Ehrström gjorde en ny komposition av flaggans vapen. Modellen var i bruk ända till år 1978.

Helena Hänninen
forskare

 

Som källa Hyrsky, Tuomas 1994, Eric O.W. Ehrströmin heraldinen tuotanto. Konstindustriella högskolan. Konstlicentiatarbete.