Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Alvar Cawéns Tidig skiss till Mänttä kyrkas altarmålning

Konstverket i större format

  • Cawe-n3-kopio-_1.jpg

maj 2016

En tidig skiss till Mänttä kyrkas altarmålning

Altartavlan i Mänttä kyrka, som konstnären Alvar Cawén (1886-1935) har målat och som blev färdig år 1928, var konstnärens första kyrkliga beställning. I verket har motivet med jungfru Maria och barnet placerats i ett sjölandskap från Inre Finland. Till Gösta Serlachius konststiftelses samlingar införskaffades 2015 tre tidiga skisser för altarmålningen, av vilka det i två istället för det nyfödda Jesusbarnet har avbildats en pojke i 10-årsåldern.

I kyrkliga texter hör motivet Maria och barnet till julen och Jesusbarnets födelse.

Eftersom Cawén inte tidigare hade gjort kyrkliga beställningsarbeten, är det möjligt att han började beställningsarbetet som om han skulle ha utfört ett eget, fritt valt motiv. I bakgrunden för de fria motiven finner man ofta konstnärens egen personliga upplevelse och synvinkel. Det är sannolikt att de tidiga skisserna för Mänttä kyrka, där en liten pojke finns avbildad, berättar om Cawéns hängivenhet gentemot sin egen mor som avlidit endast några år tidigare. Motivet passade emellertid inte för den kyrkliga målningen, för i kyrkokalenderns viktigaste fest, julen, var det just Jesusbarnets födelse man firade.

I Mänttä har Cawéns altartavla kopplats till Mänttäs identitet, dess lokala miljö och människor. I verket var modellerna för Maria och barnet Tyyne Helin, som 1925 kommit till Joenniemi för att bli boskapsskötare, och som ursprungligen kom från Jämsä, samt hennes dotter Sirkka som föddes 1927.

Fåren i målningen var samma gråa finska får som boskapsskötaren Helin hade som sitt arbete att sköta i Joenniemi, och som bergsrådet Gösta Serlachius hade börjat förädla i början av 1920-talet tillsammans med Finska Fåravelsföreningen, på gården Syskyjärvi Hovi som han ägde i Ladoga-Karelen. Ifrågavarande får hade svart huvud och svarta fötter och svans som var lite längre än normalt. I en del skrifter som berör Mänttäs altarmålning har fåren felaktigt tagits för norska får.

Förutom att Serlachius var en vän av konsten, var han också till själ och hjärta en affärsman. Får av den typ som de som varit modeller för altarmålningen föddes upp och förädlades för kött- och ullproduktionen. På 1920-talet fanns det också en efterfrågan på skinn, på grund av att Finlands armé årligen behövde 3 000 gråa fårskinn.

Man har sagt att bakgrundslandskapet i altarmålningen är ett landskap från Mänttä. Man har gissat bland annat att konstnären kan ha målat det i Mäntänlahti, Joenniemi, Savosenmäki eller Seppälä. För landskapet är det väsentliga dess rymd, och det att man ser det högt ovanifrån.

Vyn är troligen från konstnärens själsliga landskap och bekant ända sedan hans barndom. Den är troligtvis en reminiscens från Korpilax i nuvarande Jyväskylä, för ett mycket liknande vidsträckt sjölandskap öppnar sig mot Päijänne från Oittila ovanifrån Iso eller Pieni Piikalainen, i närheten av konstnärens födelsehem Mutanens prästgård.

Marjo-Riitta Simpanen
Forskare, konsthistoriker