Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens Pärla

Brudbadstuga
Robert Wilhelm Ekman
(före 1866)

Konstverket i större format

  • 0433_2.jpg

juni 2013

Brudbadstuga

Till de finländska bröllopstraditionerna hörde förr i tiden brudens bastubadande före bröllopet. Syftet med basturitualen var, förutom att bruden skulle göra sig vacker, det att hon skulle förberedas för det nya livsskedet och att hon symboliskt skulle ge upp det gamla. Brudbastun dekorerades med halmstrån eller med grenar från lövträd, och laven täcktes med rena lakan. Baderskerollen innehades ofta av brudens väninnor - eller som i Robert Wilhelm Ekmans målning – av en äldre kvinna som tillkallats enkom för uppgiften.

I Robert Wilhelm Ekmans verk har den finländska bastukulturen getts en antikiserande tolkning. Den unga bruden poserar i centrum av verket, som en antik skulptur i en vriden kontrapost-ställning.  Kroppens tyngdpunkt vilar graciöst på den ena höften, och underkroppen täcks av ett lakan som är stilfullt nerdraget. Den ljusa hyn skimrar i den mörka bastun som marmor, medan ljuset som faller in från vänster vackert framhäver den unga kvinnans axlar, bröst och höftbåge. Basturiset som bruden har i sin vänstra hand framstår som en lite lösryckt detalj, men för verkets betydelse är den viktig. Tack vare basturiset kunde konstnärens samtida förstå att den antika klassiska skönheten istället för att föreställa Venus föreställer en finsk bondkvinna.

Varför målade Ekman som han målade? Därför att han var bunden av sin egen tids konstnärsutbildning, och å andra sidan av de etablerade bildframställningssätten. Ekman hörde till en konstnärsgeneration vars arbete drevs av en strävan till en regelbundenhet, och genom det till en uppnåbar harmoni, med andra ord en skönhet. Ekman studerade den finländska allmogen försiktigt på avstånd, och avbildade den på ett idealiserande sätt.

Realismens tid kom till den finländska målningskonsten först senare, i och med Akseli Gallen-Kallelas verk. Hans framställningar av den finländska bastukulturen var helt annorlunda.

 

Suvi-Mari Eteläinen

Forskare