Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Heikki Marila, väggmålning Mänttä, 2015

Konstverket i större format

  • marila-kopio-_1.jpg

februari 2016

Heikki Marilas väggmålning Mänttä

Heikki Marilas väggmålning Mänttä är ett beställningsverk som Gösta Serlachius konststiftelse har låtit göra för Restaurang Gösta. Målningen som är över fem meter hög och bred, förverkligades på platsen hösten 2015, då det var möjligt för restaurangens kunder att följa med hur konstnären arbetade och hur verkets bildmotiv gestaltades.

Motiven i Heikki Marilas (f. 1966) verk har från allra första början rört sig mellan det föreställande och det icke-föreställande. Konstnären är idag kanske bäst känd för de verk som hänvisar till 1600-talets nederländska blommålningar, och för vilka han fick Carnegie Art Awards huvudpris år 2012.  I Marilas blomstilleben syns frodigheten och överdådigheten hos de nederländska förebilderna inte så mycket i detaljernas exakthet som i målningsbottnens monumentala storlek och i de tjocka färgmassorna som kommer rinnande ur den. Bildmotiven i verken gestaltar sig genom att man ser på dem, men samtidigt verkar de att gömma sig under lager av målningsfärg och förvandlas till abstrakta färgkompositioner.

Samma fenomen upprepar sig i väggmålningen som har placerats i Restaurang Gösta. Utgångspunkten för verket är Mänttä stads karta, där gatunätet som visar sig avskiljer sig ur målningens yta, när man kan se och vet vad verket hänvisar till. Om man inte har den här bakgrundsinformationen blir kartbilden abstrakt, och betraktaren har möjlighet att tolka den mycket fritt.

Utgångspunkten i målningen är de målningar baserade på stadskartor som Heikki Marila började göra under 2000-talets första år. Motiven i kartmålningarna var ofta tynande industri- eller förorter: platser som tiden på ett eller annat sätt hade sprungit förbi. Kartstrukturerna som tydligt tar form och sinsemellan är ganska likartade erbjöd konstnären ett lagom enkelt bildmotiv, som genom att han upprepade det lät honom glömma motivet och koncentrera sig på målningsprocessen. Trots den vardagliga utgångspunkten skimrar och vibrerar kartmålningens färglager, emellanåt i rent ut sagt tropiska färger.

Orterna som framträdde i kartmålningarna var bland andra Riihimäki, Varkaus och Outokumpu. Även Mänttä hörde redan på den här tiden till de städer Marila avbildade. Näringslivets konjunkturer har under årens lopp med hård hand agat Mänttä. När man följer med Serlachius-museernas besökare, börjar man fundera på om det någon gång i framtiden kommer att vara möjligt att utforska det Mänttä som beskrivs i Heikki Marilas verk även ur någon annan synvinkel än den av tynande industriort.

Suvi-Mari Eteläinen
forskare