Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Helene Schjerfbeck, Wilhelm von Schwerins död, 1927.

Konstverket i större format

  • Schjerfbeck-Wilhelm-von-Schwerinin-kuolema-2_1.jpg

februari 2015

Av ett runebergskt tema föddes en ny tolkning

Helene Schjerfbecks verk Wilhelm von Schwerins död är en historisk målning som baserar sig på J. L. Runebergs dikt med samma namn. Schjerfbeck gjorde allt som allt tre tolkningar av motivet.

Dikten publicerades år 1860 i den andra delen av Fänrik Ståls sägner. Runbergs diktverk beskriver händelser under Finska kriget som utspelade sig under åren 1808-1809, och var när det utkom en betydande skönlitterär framställning av Finlands historia. Berättelsen om den endast 15-årige ynglingen som sårades dödligt i striderna vid Oravais i september 1808 är en av de centrala episoderna i verket.

Förutom lyriken blickade även 1800-talets målarkonst tillbaka mot det förflutna. Århundradets högst uppskattade genre inom bildkonsten var historiemåleriet, vars teman var å ena sidan historiens stora vändpunkter, och å andra sidan skönlitterära motiv. Figuren Wilhelm von Schwerin passar in i båda dessa.

Helene Schjerfbeck gjorde utgående från motivet allt som allt tre målningar, av vilka de två första representerar historiemålningens genretyp. När hon målade sin första, skissartade version år 1879 var hon 17 år gammal. Den andra versionen föddes år 1886, då den lite på 20-åriga Schjerfbeck redan hade hunnit studera någon tid i Paris och ta till sig det naturalistiska framställningssättet. Naturalismen som strävade till objektivitet och sanningsenlighet var den historiska målningens centrala uttrycksmedel, och i 1886 års version har Schjerfbeck utan utsmyckningar avbildat de sörjande som har samlats kring den unge döde, nästan som om hon bara konstaterar att de finns där.

Sin sista tolkning av motivet målade Schjerfbeck år 1927, och det hade nu hunnit förflyta över fyrtio år mellan den andra och den här tredje versionen. Under den tiden hade Helene Schjerfbeck levt och arbetat i Frankrike och England, rest bla i Italien, Österrike och Ryssland. I Finland arbetade hon som teckningslärare i Konstföreningens ritskola i Helsingfors, ända tills hon 1902 flyttade till Hyvinge och tillbringade de följande 15 åren där utan att resa någonstans, medvetet avskild från Helsingfors konstkretsar, sysselsatt med att utveckla sin egen personliga målningsstil.

Konstnärens viktiga kontaktperson utanför Hyvinge var konsthandlare Gösta Stenman, på vars initiativ Schjerfbeck gjorde nytolkningar av en del av sina verk från 1880-talet, som Konvalescenten (1888). Till den här verkhelheten hör också den tredje versionen av Wilhelm von Schwerins död, som tillhör Gösta Serlachius konststiftelses samlingar.

I verket syns tydligt den utveckling som hade skett i Schjerfbecks konst under Hyvingeåren. Kompositionen är stramare än förut och begränsar sig till den dödes överkropp och den officer som sitter närmast honom. Det naturalistiska uttrycket i den version som blev färdig år 1886 har hon också övergett. Istället har det fötts ett avskalat verk av det slag som är typiskt för Schjerfbeck, uppbyggt av plana färgytor och knappt märkbara övergångar mellan dem, där till exempel de högst belysta punkterna markeras endast med några synbart slumpartade, men i verkligheten noga avvägda ljusa färgklickar.

Tanken på den unge krigshjälten som har gett sitt liv för fosterlandet var som motiv mycket runebergskt, men i 1927 års version hade historien och verkets skönlitterära referenspunkt fått träda i bakgrunden. Huvudgestalten i Schjerfbecks målning är inte Wilhelm von Schwerin som har dött ung, utan officeren som sitter bredvid honom, och som ser ut att i tysthet grubbla över livets skörhet och krigets vanvett.

Suvi-Mari Eteläinen
Forskare