Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Akseli Gallen-Kallela, Självporträtt 1897
 

Konstverket i större format

  • Gallen-Kallela-omakuva_3.jpg

januari 2015

150 år sedan Akseli Gallen-Kallelas födelse

Vem är den där mannen med barsk uppsyn, vars ögon tittar snett åt höger? På bilden finns en konstnär som studerar sin bild i spegeln och samtidigt tecknar av den. Ögonen inregistrerar noggrant det vi nu ser. Mannens blick är vaksam och det verkar som om han rörde lite på sitt huvud.

Mannen i teckningen är den 32-årige Axel Gallén (1865-1931), som drygt tio år senare tog i bruk sitt mer finskklingande konstnärsnamn Akseli Gallen-Kallela. Platsen där teckningen är gjord är ateljéhemmet Kalela i Ruovesi.

När bilden tecknades hade inte konstnären i sin hand papper och penna, utan den föddes på en liten grunderad kopparplåt (10,6 x 8,1 cm). På papper fick man bilden först när den trycktes, när det gjordes ett snitt av den. Det som håller på att födas är alltså ett grafiktryck.

Konstnären har nere till vänster på plåten märkt ut sitt eget monogram ”AGK” och tillkomståret 1897. Det är frågan om en linjeetsning, som föds när linjerna man har tecknat på den grunderade plåten baddas i syra. Efter att man har tvättat plåten lägger man på dess yta tryckfärgen. När den överflödiga färgen har torkats bort, överförs den färg som blivit kvar i de ristade linjerna genom trycket från pressen på pappret.

Gallén ville också själv lära sig att trycka sina verk. Att teckna på plåten och göra trycket var för honom lika viktiga arbetsskeden, som krävde lika mycket tid och kunnande. Fast Gallén har tryckt sina grafiktryck själv, har han inte märkt dem med bokstäverna T.p.l’a (på franska Tirée par l’artiste), vilket skulle berätta att den som har tryckt verket är samma person som den som har skapat det. På 1890-talet var det ännu inte heller kutym att på avtrycken märka ut hur många kopior man hade tagit av plåten. Sätten att märka blev konvention först senare.

Gallén hade sin egen grafikutrustning på Kalela i Ruovesi. Han började med träsnitt, som man inte behöver behandla med syror. För metallgrafik, för att göra djuptryck, behövdes en press, som konstnären införskaffade 1895 på sin Londonresa. Konstgrafikens tekniska och uttrycksmässiga möjligheter hade han bekantat sig med tidigare i Berlin.

Gallen-Kallela anses för den finländska konstgrafikens banbrytare. På 1890-talet var konstgrafikens position i Finland svag, och det fanns inga köpare. Under sin karriär gjorde Gallén också vid sidan av konstgrafiken bruksgrafik, som ex libris, affischer och illustrationer.

I Gösta Serlachius konststiftelses samling är Akseli Gallen-Kallela ett centralt konstnärsnamn. Allt som allt har stiftelsen 180 Gallen-Kallelaverk, av vilka 50 stycken är konst- och bruksgrafik.

År 2015 är Akseli Gallen-Kallelas jubileumsår, för i år har det gått 150 år sedan mästaren inom den Finländska konstens guldålder föddes.

Marjo-Riitta Simpanen
Konsthistoriker