Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

I inlandet är måsarna ett säkert vårtecken. Också Lennart Segerstråle studerade dem noggrant.

Konstverket i större format

  • Sege-1_1.jpg

april 2014

Segerstråles fåglar

 

Professor Lennart Segerstråle (1892–1975) är bäst känd för sina sekulära och sakrala monumentalverk. Han var också en uppskattad konstgrafiker som gjorde en lång karriär. I sin djuptrycksgrafik skildrade han ofta djur, speciellt fåglar, som han kände sig nära.

År 2000 utökade Gösta Serlachius konststiftelse sina samlingar med kvarlåtenskapen från Segerstråles arbetsrum, över 6000 verk eller delar av verk. I materialet ingår akvareller och oljemålningar, skisser till monumentalverk samt konstnärskopior av nästan all grafik samt cirka femtio skissböcker och hundratals små lösa skisser.

I konstnärens skissböcker finns flera skisser och studier om fåglar. På sidorna finns måsar som flyger eller skockas i havsvinden, icke flygkunniga måsungar som med sina stora simfötter står på strandklipporna och burrar upp sin fjäderdräkt. Segerstråles andra favoritfåglar var lommar, tranor, gåsar och knipor, senare ståtliga kämpande örnar, jagande hökar, ugglor och domherrar.

Konstnären firade sina somrar vid havet, ofta på släktens sommarbostad i Pellinge. Det berättas att Lennart ’umgicks’ med fåglar redan som liten pojke. I likhet med naturfotografer sökte han sig till skogar och skär, fotograferade och gjorde skisser av fåglar och deras rörelser. De första konstverken var fågelmålningar.

Fåglarnas anatomi, rätta fjäderdräkt för kön och årstid, rörelser och arttypiska beteende blev bekanta för den unge mannen. Syftet var att kunna skildra allting ’rätt’, så som det var i naturen.

I sin ungdom sköt Segerstråle fåglar och lärde sig att stoppa dem precis som de av honom beundrade tidiga finländska fågelmålarna, bröderna von Wright. Den andra konstnärliga förebilden var den uppskattade skildraren av harar och svanar, svensken Bruno Liljefors (1860-1939), som Segerstråle besökte i Stockholm för att få råd om fågelmåleri. När den blivande konstnären studerade skogsvetenskap vid Helsingfors universitet, övergav han inte konsten utan gick på universitets ritsal för att rita under ledning av Eero Järnefelt (1864–1937).

På äldre dagar ändrade Segerstråle det sätt att skapa bilder som han tillägnat sig i sin ungdom. Naturtrogenhet byttes till modernism. Svan-, gås-, tranplogarna på himlen ersattes först av Ikaros, som svett sina vingar för nära solen, och senare av änglar och paradisfåglar i de sakrala monumentalverken.
 


Marjo-Riitta Simpanen
Forskare, konsthistoriker