Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Hannes Auteres Madonna med barn skulpturer

Konstverket i större format

  • madonnajalapsi-rajattu.jpg

december 2017

Hannes Auteres Madonna och barn –skulpturer i Mänttä kyrka och i Gösta Serlachius konststiftelses samling

I den kyrkliga konsten har motiven med madonna och barn varit vanliga under den romerskkatolska medeltiden, och senare huvudsakligen endast i de romerskkatolska länderna. Emellertid finns det i Mänttä två träskulpturer med motivet Madonna och barn. Den ena av dem finns framme vid predikstolsräcket i Mänttä kyrka och den andra hör till Gösta Serlachius konststiftelses samlingar.

Upphovsmannen till båda skulpturerna är konstnären Hannes Autere (1888–1967), för vilken motivet madonna och barn låg nära hjärtat. Arkitekt W. G Palmqvist som hade planerat Mänttä kyrka hade 1927 rekommenderat Autere för att göra kyrkans skulpturdekorationer. Det var frågan om Mänttäs första kyrka, för Mänttä församling hade grundats först 1922. Församlingen fick kyrkan som donation av G. A. Serlachius Ab år 1928, när fabriken fyllde 60 år.

Allt som allt täljde Autere för Mänttä kyrka 34 skulpturer eller reliefer i trä. Skulpturen Madonna och barn kom till kyrkan som den sista, först år 1933. Den skulptur som finns i konststiftelsens samlingar har antecknats som att den har blivit framställd åren 1933–1934. Den torde vara konstnärens gåva till bergsrådet Gösta Serlachius som hade beställt Mänttä kyrka och som fyllde 60 år.

I kyrkans madonnaskulptur avbildade Autere en ung flicka av folket med långt hår, som inte har någon ljusgloria runt sitt huvud. Flickan har snörskor på fötterna och en klänning som når ända till vristerna. Det verk som finns i Gösta Serlachius konststiftelses samlingar är till sin anda mycket modernare. Den pelaraktiga Maria som står barfota i det har på huvudet en liten ljusgloria. Gossebarnet med livliga gester i kvinnans famn är inte nyfött. Han torde till sin ålder vara redan ett par år gammal.

Den mörkaktiga patinan på stiftelsens skulptur har en jämn glans. Den har åstadkommits på det sättet att verkets yta först har bränts med en blåslampa, varefter man har skrubbat ytan med en lintuva, så länge att det inte mera lossnar sot från den. Konstnärens mål var att trämaterialet skulle se ut som nötträ, trots att skulpturen är av björk.

Hannes Autere behärskade fullständigt de olika träslagen och behandlingen av trä, men också den bondska byggtraditionen. I hans släkt fanns det förbindelser till Petäjävesi, som nuförtiden är känd genom pärlan inom den finländska bondska byggnadskonsten, Petäjävesi gamla träkyrka från 1700-talet med dess folkliga skulpturdekorationer som finns på Unescos lista över världsarv i Finland.

Bara sedan år 1913 hade konstnären haft som sitt släktnamn Autere. Före det hade hans släktnamn varit Piesanen, från namnet på gården Piesala som hans far Taavetti ägde i Petäjävesi. Det kunde också ha gått så att Hannes Autere kunde ha haft en större roll vid planeringen av Mänttä kyrka, om Gösta Serlachius och konstnären hade träffat varandra tidigare.

Planeringen av Mänttä kyrka hade år 1927 redan börjat, när Serlachius anställde Autere för att dekorera kyrkan. Det grämde Serlachius att kyrkan, om Autere hade kommit tidigare med i projektet, skulle ha blivit annorlunda. Det förblir en gåta huruvida Mänttä då skulle ha fått en träkyrka. Den träkyrka från 1700-talet som fanns närmast Mänttä låg i Kuorevesi. Ursprungligen hade Serlachius drömt om att man till Mänttä skulle ha flyttat en 1700-talsträkyrka, antingen från Keuru eller Petäjävesi. Dock måste man avstå från förflyttningen eftersom församlingarna inte avstod från sina kyrkor. Värdekyrkorna var inte till salu.

Marjo-Riitta Simpanen
Forskare, konsthistoriker