Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

MILSTOLPAR

1830    Gustaf Adolf Serlachius föddes 5.11 i Ilomants som son till länsman Gustaf Serlachius.

1868    Apotekare G. A. Serlachius flyttade från Tammerfors till Mänttä till 17.9. och började bygga ett träsliperi.

1876    Gösta Serlachius föddes i Jakobstad 26.4. Hans föräldrar var bryggeriägaren Gabriel Serlachius och Aina Matilda Rosalie Schauman.

1881    Serlachius pappersbruk inledde sin verksamhet i Mänttä 18.5.

1887    Konstnär Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) målade ett porträtt av sin vän och mecenat patron G. A. Serlachius i Mänttä.

1889    Konstnär Akseli Gallen-Kallela målade ett porträtt av patronens dotter Sissi Serlachius. Sissi Serlachius gifte sig senare år 1899 med sin kusin Gösta Serlachius.

1898    Gösta Serlachius kom till Mänttä som praktikant på sin farbror G. A. Serlachius´ pappersbruk. Samma år anskaffade han det första konstverk i sin samling, en okänd målares porträtt av en ung kvinna från 1700-talet. Gösta Serlachius blev direktionsmedlem i familjeföretaget 1902.

1901     G. A. Serlachius dog 13.6.

1902     Serlachius´ familjeföretag blev G.A. Serlachius Aktiebolag 17.3.

1913     Gösta Serlachius blev G.A. Serlachius Ab:s verkställande direktör. Före det hade han studerat pappersteknologi i Wien samt fungerat som disponent vid Kangas fabrik i Jyväskylä 1904–08 och som VD vid Kymmen fabrik i Kuusankoski 1908–13.

1919    Gösta Serlachius konstsamling förevisades i Helsingfors vid en utställning i Ateneum.

1921    G. A. Serlachius minnesmärke, skapat av skulptör Emil Wikström (1864–1942), avtäcktes i Mänttä.

1928    G. A. Serlachius Ab donerade åt Mänttä församling, som inlett sin verksamhet 1921, en kyrka. Kyrkan invigdes 15.9. och arkitekt var W. G. Palmqvist (1882–1964). För kyrkans skulpturdekorationer (35 skulpturer) svarade skulptör Hannes Autere (1888-1967), för altartavlan Alvar Cawén (1886–1935) och för glasmålningarna Alvar Cawén samt Eric O.W. Ehrström (1881–1934).
Gösta Serlachius anskaffade en nationell konstskatt, Albert Edelfelts Björneborgarnas marsch till sin samling.

1933    Gösta Serlachius konststiftelse grundades 16.12. Gösta Serlachius konstsamling, omfattande c. 250 verk, överfördes till stiftelsen. Grundkapitalet erhölls delvis ur kommerserådet G. A. Serlachius testamentsfond. Konstkollektionen omfattade bl.a. verk av Akseli Gallen-Kallela, Albert Edelfelt, Hjalmar Munsterhjelm, Helene Schjerfbeck, Hugo Simberg, Magnus Enckell, Eero Järnefelt, Verner Thomé, Tyko Sallinen, Marcus Collin, Emil Wikström och Hannes Autere samt endel gamla holländska målningar. Enligt stiftelseurkunden var konststiftelsensens uppgift att "i Mänttä bygga och upprätthålla ett gott museum för inhemsk och utländsk konst samt arbeta för nämnda samhälles forskönande med användning av Siftelsens medel"..

1934    G. A. Serlachius Ab:s huvudkontor blev färdigt. Arkitekter var Valter och Bertel Jung. Konstnären Lennart Segerstråle gjorde hallens fresker med motiv ur G. A. Serlachius födelsehistoria samt Jord och Skog (1935–37). Av skulptör Jussi Mäntynen (1886–1978) beställdes skulpturerna Lohona med ungar för huvudentrén och mittemot huvudentrén placerades Victor Janssons (1886–1958) springbrunnsskulptur Fiskpojken.

1935    Joenniemi gård i Mänttä färdigställdes. Arkitekt var Jarl Eklund (1876–1962). Dessutom utsmyckades gården av skulptör Hannes Autere (1888–1967), konstnären Lennart Segerstråle (1892–1975) och Irina Bäcksbacka (f. 1919). Parken planerades av trädgårdsarkitekt Paul Olsson. I parken placerades Jussi Mäntynens skulptur Älgen (1936). Värd på gården var Gösta Serlachius med sin andra maka Ruth (f. Björkenheim).

1938    Tio gamla europeiska målningar införskaffades från London, bl.a. den spanska barockmålaren Juan de Zurbaráns stilleben Fruktkorg och kardon från The Spanish Art Gallery Ltd.
Som testamentdonation erhöll konststiftelsen konstsmidare Eric O.W. Ehrströms konstnärliga kvarlåtenskap.

1940    G.A. Serlachius Aktiebolag och till det närstående företag förenades till ett storbolag, vars namn blev G.A. Serlachius Osakeyhtiö.

1942    Bergsrådet Gösta Serlachius avled i Helsingfors 18.10.
Konststiftelsen beslöt avstå från att bygga det konstmuseum som planerats för Mänttä centrum och som ritats av arkitekt Uno Ullberg.

1943    Bergsrådet R. Erik Serlachius (1901–80) blev ordförande för konststiftelsens direktion (1943–76) och styrelse (1943–79). Under hans ordförandeskap gick man i första hand in för att utöka konstsamlingen genom att komplettera den ursprungliga samling som Gösta Serlachius lagt grunden till. Över 130 verk anskaffades till samlingen. Museiverksamhetens utvecklande inleddes i början av 1970-talet på R. Erik Serlachius initiativ.

1944    Barnets Borg flyttades undan kriget från Helsingfors till Joenniemi gård, där det verkade till år 1945.

1945    Bergsrådinnan Ruth Serlachius överlät en del av den nedre våningen på Joenniemi gård till att bli museum. Museet öppnades 26.8. som det sjunde konstmuseet i vårt lands historia.

1948    Konststiftelsens samlingar visades i Helsingfors vid Helsingfors konsthalls 20-årsjubileumsutställning. Över 200 verk ur stiftelsens samling var utställda

1957    Konststiftelsens samlingar visades på en utställning i Tammerfors konstmuseum

1958    Gösta Serlachius minnesmärke avtäcktes i Mänttä. Skulptörer var Wäinö (1894–1966) och Matti Aaltonen (1921–1978).

1959   Konststiftelsens samlingar visades på en utställning i Åbo konstmuseum. Samma utställning visades också i Imatra konstmuseum.

1965    Konststiftelsen anskaffade den franska impressionisten Camille Pissarros verk Herdeflicka vilande i gräset.

1972    Konststiftelsen införskaffade Joenniemi gård med omgivande park inklusive byggnader. Museiverksamheten utvecklades och ett år senare fick stiftelsen sin första heltidsanställda intendent..

1976    Verkställande direktör Gustaf Serlachius blev ordförande för konststiftelsens direktion och år 1980 också stiftelsens styrelseordförande.

1980    Konststiftelsens samlingar visades på en utställning anordnad i Ateneum i Helsingfors. Över 300 verk ur stiftelsens samlingar var utställda. Antalet besökare steg till 57 000.

1984    Joenniemi gård genomgick en grundlig restaurering. Museet övertog nu också gårdens övre våning och utställningsutrymmet fördubblades till 503 kvadratmeter. För planeringen svarade arkitektbyrån Laiho-Pulkkinen-Raunio.

1984    Konststiftelsens 50-årsjubileum firades ett år för sent 1.6. i samband med att museet ånyo öppnades. Jubileets hedersgäst var fru Tellervo Koivisto, maka till republikens president. Under senare delen av året besöktes museets jubileumsutställning av närmare 32 000 personer.

1985    För att hedra Kalevalas 150-årsjubileum anordnade tre museer i samarbete utställningen Akseli Gallen-Kallela – Kalevalas värld.
Till en utställning i Kimbells konstmuseum i Texas, USA, som tog fasta på den spanska guldålderns stillebenkonst, utlånades ur konststiftelsens samlingar Juan de Zurbaráns stilleben Fruktkorg och kardon.
Inspektörsbyggnaden, som tillhörde museets utrymmen, restaurerades och gjordes till kafé. Det öppnades 1.6. och fick namnet Auteres stuga.
Skulptör Hannes Auteres änka, lärarinnan Saimi Autere, donerade sin makes samling av skisser och arbetsredskap till museet.

1986    Efter det att G.A. Serlachius fusionerats med Metsäliitto Industrier blev man tvungen att revidera konststiftelsens stadgar. Justitieministeriet fastslog stadgeändringen 30.12. G. A. Serlachius Ab:s företrädare ersattes i stiftelsens direktion med Gösta Serlachius arvingar r.f.

1987    Utställningsutrymmena i konstmuseets nedre våning restaurerades i enlighet med nutida museiteknik. Det tvådelade restaureringsarbete som inletts 1983 slutfördes

1988    Konstmuseet anordnade i samarbete med Ateneums konstmuseum Hannes Auteres 100 -årsjubileumsutställning. I samband med den publicerades professor Sakari Saarikivis bok Hannes Autere – den finländska träskulpturens mästare. Republikens president Mauno Koivisto med maka bekantade sig med utställningen i Mänttä i november.

1989    Museet deltog i tävlingen Årets europeiska museum (The European Museum of the Year Award).

1990    Museet erhöll för första gången statsstöd, som användes för konservering och restaurering av samlingen. Statsstöd för samma ändamål erhölls också de två följande åren.
Museet ordnade under vårvintern en omfattande Akseli Gallen-Kallela-utställning med verk ur egna samlingar i Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm.

1991     Förvärvning av konstverk ställdes in tillfälligt på grund av att den ekonomiska situationen försämrades. Av det ekonomiska. Av ekonomiska orsaker tvingades man stänga museet från och med den 14.10. Museet öppnades på nytt för allmänheten i maj följande år.

1992    På hösten anordnade museet i samarbete med Finlands Frankrikeinstitut och utrikesministeriet utställningen Akseli Gallen-Kallela et l´éveil de la Finlande i Paris. Det var det finländska huvudevenemanget i Frankrike under Finlands 75-årsjubileum.
Utlåningen av konstverk var på traditionellt sätt livlig. Sammanlagt 74 konstverk utlånades till tolv olika utställningar i Finland och utomlands. De mest centrala var utlåningen av konstverk av Helene Schjerfbeck till USA, och av Gerbrand van den Eeckhouts verk Abrahams möte med Melkisedek, till utställningen Rembrandt och hans tid i Stockholms Nationalmuseum..

1993    Enligt den nya lagen gällande undervisning och kultur blev museet från och med årets början berättigat till ett lagstadgat statsstöd. Konststiftelsens 60-årsdag inföll den 16.12.

1994   Konststiftelsens samlingar visades under årets början på Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors på inbjudningsutställningen Finländsk 1800-talskonst ur Gösta Serlachius konststiftelses samlingar. Samtidigt firades konststiftelsens 60-årsjubileum.

1995    En utställning med skulptör Jussi Mäntynens verk anordnades i museet. I samband med utställningen publicerades boken Skulptören Jussi Mäntynens djurskulpturer.
Blas de Ledesmans stilleben Frukter och grönsaker och Juan de Zurbaráns stilleben Fruktkorg och kardon ställdes ut i Stockholms Nationalmuseum.

1997    En utställning med konstnären Lennart Segerstråles verk anordnades i museet. Samtidigt publicerades boken Lennart Segerstråle - ur Pegasos vinge. Konstmuseets park restaurerades och samtidigt iordningställdes ett nytt parkeringsområde. Landskapsarkitekt Gretel Hemgårds byrå stod för helhetsplaneringen.
Museet erhöll från England skulptören Robert Stigells framlidna sonson diplomingenjör Lars-Olof Robert Stigells testamentdonation omfattande 78 arbeten. Jusepe de Riberas verk Mannen, vinflaskan och tamburinen deltog i utställningen "Fem sinnen" i Cremona i Italien och i Museo del Prado i Spanien. Akseli Gallen-Kallelas verk Porträtt av kompositören Gustav Mahler var med på utställningen "The Gustav Mahler Era" i Österreichisches Theatermuseum i Österrike.

1998    Konstnären Lennart Segerstråles döttrar Tita Uusikylä och Christine-Louise Gestrin donerade till museet en samling av Lennart Segerstråles verk.
En av museet sammanställd Lennart Segerstråle-utställning visades i Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors.
Museet anordnade utställningen Albert Edelfelt och Fänrik Ståls sägner i samarbete med Borgå museum. På basen av utställningen publicerades boken Albert Edelfelt och Fänrik Ståls sägner. Som utställningens beskyddare fungerade fru Eeva Ahtisaari, som också deltog i öppnandet av utställningen.
Juan de Zurbaráns stilleben Fruktkorg och kardon utlånades till Museu Nacional d'Art de Catalunya i Barcelona

1999    Konststiftelsen kompletterade sin Hugo Simberg-samling med Simbergs verk Bröderna. I museet framfördes i samband med Mänttäs första musikfestspel uruppförandet av Lauri Toivios kompositionskonsert "En viss musikalisk inspiration".

2000    Stiftelsen förvärvade av Metsä-Serla Oy det tidigare huvudkontoret för G.A. Serlachius Ab i Mänttä centrum, det så kallade Vita Huset. Stiftelsen avtäckte den 29:e juni i Kyrkparken i centrala Mänttä en skulptur av Matti Peltokangas, År 2000.

2002    En utställning av Emil Wikströms skulpturkonst hölls i museet. Till utställningen utgavs en bok, Emil Wikström - kraft och känsla, på svenska, finska och engelska. Samtidigt fick Wikströms skulptur Gräftaren (1908) en permanent placering i museiparken.

2003    Konststiftelsen tog som museum i bruk det år 2000 förvärvade före detta huvudkontoret för G.A. Serlachius Ab. Museet fick namnet G. A. Serlachius, museo-museet-museum (nuförtiden Serlachiusmuseet Gustaf). Där visas släkten Serlachius´ bedrifter inom skogsindustrin och Mänttäs historia. Utställningen Familjen Serlachius och konsten – Serlachiernas mecenat- och samlarverksamhet öppnades den 24 maj i museet.

2006   ICOM (International Council of Museums) - Finska kommittén belönade G.A. Serlachius-museet med priset för Årets museigärning den 17.5. I motiveringen berömde man museet för dess roll som mångsidig och aktiv lokal kulturaktör. På utställningarna har man på ett intressant sätt fört fram både Mänttäs kulturhistoria och Finlands i allmänhet.

2009   Organisationerna för Gösta Serlachius konstmuseum och G.A. Serlachius-museet förenades i januari 2009. Bakgrunden till förnyelsen var konststiftelsens styrelses beslut att effektivera och förnya sina museers verksamhet. G.A. Serlachius-museets intendent, FD Pauli Sivonen valdes till att forma organisationen. FL Maritta Pitkänen som lett Gösta Serlachius konstmuseum i över 30 år lämnade sin plats i stiftelsens tjänst från och med den 1.1.2009. 

Museerna tog i bruk det nya namnet Serlachiusmuseerna Gustaf och Gösta. Som ordförande i konststiftelsens styrelse tillträdde diplomekonom Henrik de la Chapelle.

2009   Bergsrådet Gustaf Serlachius som verkat som ordförande i Gösta Serlachius konststiftelses styrelse från år 1980 till år 2009 avled i Helsingfors den 17.10. Gustaf Serlachius gjorde en lång karriär inom skogsindustrin. Som verkställande direktör för G.A. Serlachius-bolaget började han år 1969. Den sista uppgiften han hade var som styrelsemedlem i UPM-Kymmene 1996–2005.

2010   Konststiftelsen offentliggjorde sitt beslut att låta bygga en nybyggnad i anslutning till Gösta-museet på Joenniemi. Byggnadsprojektet hade förberetts i stiftelsens styrelse ända sedan år 2008. I december 2010 öppnades en allmän internationell planeringstävling för utformandet av museibyggnaden.

2011   I juni 2011 offentliggjordes som vinnande förslag i arkitekttävlingen det som utarbetats av den spanska MX­_SI architectural studio. Trion som planerat det vinnande arbetet bestod av Boris Bežan, Héctor Mendoza och Mara Partida. Arkitekttävlingen blev när det gällde deltagarantal den största som någonsin ordnats i Finland. Man emottog allt som allt 579 förslag från 42 länder. Tävlingens jury bestod av en prisnämnd på sju personer, vars ordförande var konststiftelsens styrelses ordförande Henrik de la Chapelle.

2013  I Gustaf-museet öppnades en ny huvudutställning, Pappersdjävul, en starkt dramatiserad utställning över kommerserådet G.A. Serlachius liv och affärsverksamhet.

2014  Konstmuseet Gösta öppnades för publik den 14.6. Vid sidan av herrgården fanns nu färdig en nydel som uppförts under drygt ett och ett halvt år, en paviljong i trä på 5 700 kvadratmeter. I och med nybyggnaden tog sig Serlachiusmuseerna också i sin utställningsverksamhet en ny riktning. Förutom konst från den finländska guldåldern och gammal europeisk konst, ser man nu i museet också nutidskonst och temautställningar av varierande slag. Även konststiftelsens samlingar utökas förutom med klassiker också med nutidskonst. På det här sättet har man återvänt till den linje som konststiftelsens grundare Gösta Serlachius utstakade. Serlachius införskaffade på sin tid på ett fördomsfritt sätt av sin samtids konst.

2014  Serlachiusmuseet Göstas paviljong fick stor internationell uppmärksamhet och belönades med flera pris. Projektföreningen belönade paviljongen i Årets projekt-tävlingen 11.11. Priset tilldelades projektets byggherrekonsult Ramboll CM Oy. Träpriset 2014 beviljades för paviljongen den 27.11. Träpriset delades ut av Puuinfo Oy som främjar användningen av finskt trä i byggande och inredning, och som ägs av finländska skogsindustriföretag och intresseorganisationer. Paviljongen var en av de fyra finalisterna för Finlandiapriset i arkitektur. Finlandiapriset i arkitektur delades ut för första gången.

2015  Serlachiusmuseerna belönades den 9.1 i egenskap av toppmål för den inhemska turismen. Priset beviljades av Turistföreningen i Finland TFF rf.

Internationell synlighet fick paviljongen för sin nominering i den europeiska tävlingen Mies van der Rohe 2015. I Europeiska Unionens viktigaste nutidsarkitekturtävling deltog 420 projekt från 36 europeiska länder.

Serlachiusmuseet Gösta utnämndes 19.5 till Årets Museum. Priset beviljades av Finlands Museiförbund och ICOMs Finska kommitté i samband med Museidagarna som ordnades i Villmanstrand.

På Serlachiusmuseet Gösta öppnades 3.10 en bred utställning över Anselm Kiefer (f. 1945). Verk av den här konstnären som hör till världens ledande nutidskonstnärer visades för första gången i så här bred skala i Finland.

På Gustav Lübcke-museet i Hamm i Tyskland öppnades 18.10 den sällsynt vidsträckta utställningen Sensucht Finnland som presenterade Serlachiusmuseernas samlingar. På utställningen fanns så många som 70 verk från den finländska guldåldern ur konststiftelsens samlingar. Serlachiusmuseerna passerade den 23.10 för första gången gränsen för 100 000 besökare under ett kalenderår. Den 100 000:e besökaren belönades med fribiljetter till museet, med produkter och blommor.