Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Torsdag 12. juni 2014

På Serlachiusmuseet Göstas utställningar SuperPop!, Sakkinen och Ahtila

Serlachiusmuseet Göstas paviljong i Mänttä öppnas för publik lördagen den 14 juni. I och med Gösta får konststiftelsens egna samlingsutställningar sällskap av högklassiga utställningar inom nutidskonst. Dessa består av Timo Valjakkas komposition SuperPop!, Museum of No Art, grundat av Riiko Sakkinen samt Eija-Liisa Ahtilas videoinstallation Studier i dramats ekologi 1.

Konstmuseets huvudutställning i sommar SuperPop! visar popkonst med ett brett spektrum. Utställningens kurator Timo Valjakka har samlat popkonstens klassiker från USA och Finland. Dessa för en dialog med verk av finländska och internationella nutida konstnärer.

Utställningen omfattar 130 verk av 23 konstnärer. Med finns bland annat verk av Andy Warhol, Roy Lictenstein och James Rosenquist. Dessa gav inspiration åt våra finländska konstnärer på 1960–70-talet, bland annat Paul Osipow och Raimo Reinikainen.

En annan del av utställningen består av internationella och finländska nutidskonstnärers verk. De hör till den generation som har vuxit upp mitt bland populärkulturen och för vilka popkonsten utgör en del av upplevelsevärlden.  – Jag har inte byggt upp utställningen på generationsbasis, och utställningen är inte heller en allmän konsthistorisk översikt, säger Timo Valjakka.

Studier i dramats ekologi 1

Finlands internationellt mest kända nutidskonstnär Eija-Liisa Ahtilas videoinstallation i fyra kanaler Studier i dramats ekologi 1 får sin premiär i Göstas paviljong. Verket är anskaffat till Gösta Serlachius konststiftelses samling.

Verket är en 28 minuter lång installation med rörliga bilder om strävan efter en empatisk dialog med andra levande organismer. Människorollen i verket spelas av skådespelerskan Kati Outinen. Övriga levande varelser är en buske, ett träd, en mask, en hussvala, en fjäril och hästar.

Enligt Ahtila är verkets syfte att visa filmberättandets antropocentrism, det vill säga att människan står i centrum, och användningen av den rörliga bildens uttrycksmetoder i skapandet av ett drama och en berättelse med ekologiska förtecken.

I samband med installationen publiceras en monografi som behandlar Eija-Liisa Ahtilas produktion i ett brett perspektiv. I boken som har skrivits av Serlachiusmuseernas chef Pauli Sivonen dryftar han sättet på vilket människornas förhållande till naturen behandlas i Ahtilas verk från 1990-talets mitt till nutid. Boken utges av Finska Litteratursällskapet.

Museum of No Art

Konstnär Riiko Sakkinen grundar ett nytt museum i Gösta paviljong, Museum of No Art, MuNa. Det är frågan om ett fiktivt och dystopiskt museum där fokus läggs på business och museichefens ego. Konsten har ingen betydelse i museet.

– I många museer är den viktigaste tavlan en stor tavla av metall i museets entré. Där står sponsorernas och ofta också styrelseledamöternas namn. Pengar och makt står i centrum. Museum of No Art har fört det här så långt att det inte längre behövs någon konst i museet, berättar Sakkinen.

I MuNA finns konsten endast på reklamaffischerna utanför museet. De stör inte alls museets viktigaste verksamhet, det vill säga försäljningen av produkterna i museishopen. Sakkinen visar museet som en institution där konstens enda uppgift är att legitimera och marknadsföra museet, inte dess innehåll.

Göstas vänner

I Göstas herrgård visas två utställningar som är sammanställda av konststiftelsens egna samlingar. Utställningen Göstas vänner visar verk av konstnärer som var viktiga för konststiftelsens grundare Gösta Serlachius.

Gösta Serlachius skaffade verk av samtida konstnärer och tvekade inte att köpa sin egen tids nutidskonst. Konststiftelsen följer hans exempel och skaffar vår egen tids konst, vilket vi ser några exempel på i utställningen.

Modellen och den galne bildmakaren

I herrgårdens övre våning visas en utställning som spränger gränserna för en traditionell konstutställning, där dramaturgin rytmiserad av skönlitterära texter och rumsupplevelsen spelar en stor roll. Utställningen Modellen och den galne bildmakaren visar konst från den finländska guldåldern och modernismen som ett led i konsthistorien.

Den här gången får modellerna i verken muntur: Ekolas husbonde Eerikki, en nakenmodell som poserar på en konstskola eller en fjäril som landat på en arbetares byxor. Genom Riikka Ala-Harjas texter får vi leva oss in i tidsåldern och i det fiktiva konstskapandet.

Laura Kuurne har fungerat som utställningens kurator, Serlachiusmuseernas utställningschef Tarja Väätänen står för dess visuella uttryck och texterna är skapade av författaren och dramaturgen Riikka Ala-Harja.

Ytterligare information: 
direktör Pauli Sivonen, Serlachiusmuseerna, pauli.sivonen@serlachius.fi, 050 5661355.

Begäran om bilder: 
planerare Susanna Yläjärvi, susanna.ylajarvi@serlachius.fi, 040 166 3480